Det är ju så vackert att se på. Färgglatt och glittrigt. Man kan gå kurs i julklappspaketering numera, visste ni det? Och på TV visar klämkäcka pysselgurun hur man viker omslagspappret så att SJÄLVA PAPPRET formar en skjortkrage med slips! Allt för att ge pappa/farfar/bror/kusinen en hint om vad som kan tänkas finnas i paketet. VAD kan det vara...?
Hos oss går det till så här: Fem minuter innan vi ska åka iväg till den ort där vi ämnar fira julafton är juklapparna ännu inte inslagna. Då uppstår paniken. Omslagspappret som är tunt, oformligt och eländigt går sönder under stressade fingrar - dessutom räcker det aldrig, aldrig till alla paket det ska räcka till. Vid min ålder borde man kunna uppskatta åtgången omslagspapper men NEJ DÅ. Där och då, uppstår dessutom frågan om varför alla presenter inte kan han en behaglig och för ändamålet praktisk kvadratisk eller rektangulär form. Prydnadssnörena, å sin sida, väcker frågan om varför människan utrustats med endast två händer. Men krulla snören kan jag! Med åren och idog träning har jag blivit ganska duktig på det. Därför krullar och krullar jag. Både länge och väl.
Fast vid det laget sitter maken och sonen redan i bilen och undrar ifall Julfan* slutligen rövat bort mamma.
För att ni så troget orkar delta i mitt jullidande ska jag delge er mitt bästa julklappsrim. Det ska mycket till innan någon av er använder det. Rimmet har sin härkomst i att en nära släkting gillar lakritspipor, alltså är julklappen given så gott som varje år. Vad stora mängder lakrits gör för matsmältningen vet ni.
"När så skinkan slagit propp
uti avlopp och i kropp
sitt ej mer på dass och lipa
ta dig då en -----------!"
Ett lidande mindre. Gott så.
2 kommentarer:
Skall jag använda ! Apropå pipor ..ohh vad det svänger just nu. " wish you an irie christmuss"
och " I saw mummy kiss a dredlock"
Visst ere bra!!!!
Ja, men jag tror han har för mycket lakrits i munnen - hörs knappt va' han säger, juh! *leeer*
Skicka en kommentar