... och medan vi väntar på att LoL processar alla intryck från middagen med magikern bekantar vi oss med naturens utsmyckningar på den lada Fader Abel plockat ihop av gamla stockar...
Jag har alltid älskat dessa utsmyckningar. Dylika silvergråa, lena stockar fanns på vinden i mitt förra hus från 1850. Det var en mäktig känsla att stryka handen över stockarna, följa mönstret... En märklig frid.
Jag blev också helt lyrisk vid åsynen av tidens- och insekternas tand. Att jag dessutom råkade hitta min sons namn i blyerts på regelstocken från 1834 gjorde mig knappast mindre sentimental...
2 kommentarer:
Jag har alltid älskat dessa utsmyckningar. Dylika silvergråa, lena stockar fanns på vinden i mitt förra hus från 1850. Det var en mäktig känsla att stryka handen över stockarna, följa mönstret... En märklig frid.
Jag blev också helt lyrisk vid åsynen av tidens- och insekternas tand. Att jag dessutom råkade hitta min sons namn i blyerts på regelstocken från 1834 gjorde mig knappast mindre sentimental...
Skicka en kommentar