Kära lilla karismatiska alienerade vän, du får lova mig att inte göra dig själv illa igen. Det är inte lätt för någon av oss det här med framtiden, och så mycket svårare ändå när man jämt blir missförstådd. Lika långt som vi ser bakåt ser vi framåt, och när det förflutna är något du helst vill glömma ser du också lika långt som till spetsen av din egen näsa. Men vännen, bara för att nästippen är svart av sot från dina brända broar betyder inte det att hela din framtid också är det. Det är inte värt din självförnekelse, detta att bli som alla andra. Vi vänder på steken nu. Bära eller brista. En dag i taget. Bara en dag i taget.
8 kommentarer:
oj. rakt o vackert skrivet. du kan d här med texter du... :)
Tack - men nej, jag skriver inte på långt när så som jag skulle vilja skriva! Fast språket blir kanske rakare om det faktiskt riktar sig till någon konkret - i det här fallet en av mina yngre vänner med ordentlig livskris på gång.
Tja man kanske skulle försöka sig på en anställningsintervju!
Lite lockande är det *LEER*
*skratt* Tänker du nu på den stora annonsen eller den lilla vars rubrik skymtar i hörnet till höger på bilden...? *flin*
Att få vara med och åstadkomma lite nyskapande kaos och förvirring i ett munkkloster skulle ju kunna vara nåt.
Hmmmmmm ..
Ja, eller hur!? Och hjältar behövs ju även där! *LEER*
*nynnar en trudelutt*
"Ingenting är längre som förut
Alla gamla sanningar är slut .."
Jasså, det gör du!! VAR får du allt ifrån...? ;-)
Skicka en kommentar