En riktigt trevlig helg, inkluderande Jakobs dagar, blev det. Mungiporna söker sig fortsättningsvis uppåt vid tanken på hur dramatiskt ett egentligen rätt odramatiskt möte kan te sig när det sker oförutsägbart och aningen - låt oss säga ca tio minuter, kanske? - för hastigt. Tack, min vän, för din humor och sinnesnärvaro. Desto roligare att exakt lika slumpartat ses några timmar senare, och ja, du är precis så elegant och karismatisk som jag föreställt mig dig!
2 kommentarer:
Tack själv och rätt fantastiskt att personlighet och personkemi är så tydlig på nätet och inte slår fel då den förflyttas till att bli IRL. Att evigheten också kan inrymmas i tio minuter lärde jag mig och allt blev egentligen ett mycket roligare minne såhär. Det blev ju två bloggar. Din och min och jag hoppas vi kan ses snart igen!
*ler och understöder*!
Skicka en kommentar