Fru H på Mallorca

Och medan vi dricker kaffe och äter rabarberpaj börjar gammelmormor A berätta. Den lilla byn hade äntligen fått telefonledningar när fru H från andra sidan sjön gjorde sig ärende. H var inte särskilt berest men hade desto livligare fantasi och just idag ville hon rekommendera sin väninna en liten tripp till Mallorca. "Där kan man äta orm!" hävdade hon bestämt. Mormor A som just kommit hem från blåbärsskogen och dessutom nyligen besökt det Heliga Landet lät sig inte imponeras. "Orm har vi drällandes överallt här i egna skogar, inte behöver jag resa någonstans för att äta orm". "Men det är inga vanliga ormar" nästan skrek en enträgen H, "de har huvuden stora som mjölkämbar! Det har jag sett med egna ögon!".

Även jag minns fru H. Att besöka det hem där hon bodde med sina närmaste var som att stiga in i en äventyrsbok. Historierna var många, skratten slingrade sig jämt längs med takbjälkarna och när H tvättade mattor nere vid sjön sjöng hon så att hennes stämma ekade över hela bygden.

Men ibland hände det sig att fru H:s bror A varnande bankade sin käpp mot golvplankorna och tittade på henne med allvarsam min. Efter det vände han blicken ut genom köksfönstret.

Då visste vi att hon ljög.