
Den yngre: (med låtsat allvar) "Jåå, ti måra noo å fik heit bådi eitt å ana döm te friare miin. Ja tyckä nästan ja kan vaar na liiti kytti på de änn tå ja riitti byri tänk påå e. Ein kalla du fö skåånhåttn!"
Den äldre: "Nå, för ha var jo en skåånhått."
Den yngre: "Hu tå?"
Den äldre: "Nå, ha var jo allt plätto i öögo."
Den yngre: "Så he var inte fö he du tyckt a var en stsitoripil, tå?"
Den äldre: "Nå, he var a kanstsi å!"
[tystnad]
Den äldre: "Men ha hadd granne stickatröjjo."
Den yngre: "Ja, he hadd a he!"
[båda skrattar]
Den äldre: "Nå, tu sku kuna laga na kaffi åt oss nu, he var jo täför jag kom hiid!"
2 kommentarer:
Man kan kanske beskriva tonen som rå men hjärtlig? :)
Utan tvekan kan man det! :-)
Skicka en kommentar