måndag 18 februari 2008

Skåånhåttn och stsitoripiln

Två kvinnor av två olika generationer men i nära släktskapsförhållande till varandra sitter och diskuterar ungdomskärlekar och föräldraskap, med andra ord sådant som hänt för snart femtio år sedan. Humor blandas med allvar, men eftersom det aldrig varit speciellt långt till varken skratten eller gråten i ifrågavarande familj, bör det mesta nog tas med en ordentlig nypa salt...

Den yngre: (med låtsat allvar) "Jåå, ti måra noo å fik heit bådi eitt å ana döm te friare miin. Ja tyckä nästan ja kan vaar na liiti kytti på de änn tå ja riitti byri tänk påå e. Ein kalla du fö skåånhåttn!"
Den äldre: "Nå, för ha var jo en skåånhått."
Den yngre: "Hu tå?"
Den äldre: "Nå, ha var jo allt plätto i öögo."
Den yngre: "Så he var inte fö he du tyckt a var en stsitoripil, tå?"
Den äldre: "Nå, he var a kanstsi å!"

[tystnad]

Den äldre: "Men ha hadd granne stickatröjjo."
Den yngre: "Ja, he hadd a he!"

[båda skrattar]

Den äldre: "Nå, tu sku kuna laga na kaffi åt oss nu, he var jo täför jag kom hiid!"

2 kommentarer:

Anonym sa...

Man kan kanske beskriva tonen som rå men hjärtlig? :)

Lady of the Lake sa...

Utan tvekan kan man det! :-)