Jag läser om drömtydning, inte för att det intresserar utan snarare för att det roar mig. Fullt medveten om att det är skillnad på mina dagdrömmar och det mitt undermedvetna rör ihop nattetid, kan jag ändå inte låta bli att le.
För jag har en dröm.
Drömmen är ett fallfärdigt hus i en fallfärdig miljö. I allra högsta grad verkligt och i nästan lika hög grad övergivet. Ingenting av det är mitt och kommer osannolikt heller någonsin att bli det, ändå är det den plats i världen jag ärligen kan påstå att jag älskar. Jag rör mig där ibland, bara för att himlen är högre där och regnet som faller mjukare. Ljuset, just när solen sänker sig över dalen, liknar inget ljus någon annanstans och strax innan midsommar står den vildvuxna trädgården i blålila fägring tätt efter husväggarna. De gamla äppelträden har för länge sedan slutat bära frukt, där finns inte längre någon som äter, men granarna står kvar - lika höga och beskyddande som de alltid gjort.
Jag kan andas där. Hittar mig själv. Jag tror att min själ levt där en gång. Kanske är det därför den alltid återvänder? Om än bara i smyg.
Och vägen som leder mig dit leder inte lika lätt tillbaka.
8 kommentarer:
...så konstigt lika våra tankegångar rör sig? ...så konstigt synkroniserade? ...min dröm...innan jag kom i den situation jag befinner mig idag var alltid ett gammalt hus som påminner om din bild. Ett spartanskt liv där, i skärgården, vindpinat...
Jag tappade bort mig o min dröm på vägen och hittade den för bara ett litet tag sen, så förvånad att upptäcka att det är huset, det där huset...på den där platsen, i den där tystnaden och enkelheten.... Vad jag tycker om dig förresten. Och vad livet är märkligt?
Det finns t o m fler likheter än du kan ana och vad jag tycker om DIG också, och ja, livet är märkligt! :-)
Här är stugan röd och liten, och granarna gamla och skyhöga.. äppelträden nysatta..stenröset grönt och övervuxet..och kaffet smakar bäst på verandan.. Jag vet vad du beskriver.. Inatt drömde min vän i livet att vi bodde i ett jättehus.. och att JAG skulle ha två julgranar i varje rum.. Mycket jobb att julpynta alltså:-)) sa guni som drömmer om ett litet grekiskt/turkiskt hus, vitt med blå dörr och en murad vitkalkad uteplats.. med apelsinträd och oliver i bersån. För halvårsbruk..Drömma är alltid bra..
Drömma är bra. Fast en del drömmar är smärtsamma också. Kanske för att de ligger en så väldigt nära men ändå - åtminstone till synes - utom räckhåll.
Ska hålla tummarna för att du någongång får ditt halvårshus! :-)
Ser för härligt ut detdär huset!
Jag drömmer om ett eget Cafe´ i typ ett sånt där hus med olika hantverkare i uthusen...
Då skulle du se omgivningen!
Vi får hålla tummarna för din dröm, också! Stundars, typ? :-)
Ojojoj det låter härligt,var är huset beläget?
Mitt i hjärtat och strax bredvid centrat för min barndom! ;-)
Skicka en kommentar