Getting close (-ups)!

Plötsligt får jag en inbjudan till middag hos Christian och med den inbjudan följer en utmaning: "Jag vill se hur du uppfattar min personliga sfär genom din kameralins!" Jag drabbas omedelbart av lindrig personlighetsklyvning, för Christian har kommit att bli en kär vän, men samtidigt är han en person jag hyser mycket stor respekt för som inredningsarkitekt och konstnär. Jag släpar med mig Miss Harry of Australia (för nerverna) och min Nikon D40 (för bilderna).

Jag blir varmt välkomnad och medan Christian ställer sig vid spisen (och husmorssjälen jublar över att slippa vara den som lagar maten) får jag förtroendet att snoka omkring riktigt ordentligt. Det har jag inte räknat med. Menar han allvar? Nåja, skyll sig själv då - bjuda hem en amatörfotograf med fäbless för close-ups! Och se vad hittar vi väl här, i sovrummet bakom ett ansenligt torn av inredningstidningar, om inte en förgylld liten groda! Undrar om man kan pussa lite försiktigt på den utan att lämna spår av läppstift efter sig...

Nu börjar det dofta nästan absurt kryddigt gott från köket och jag bara måste få veta vad det är han står och rör ihop där inne. Kockkniven rör sig vant över skärbrädan och inte ens när jag skämtsamt hotar med att föreviga det ögonblick han skär av sig fingrarna darrar handen.

Jag strövar vidare, häpen över vilken avslappnad trevnad som råder i detta hem, trots att allt är mycket noggrant planerat och utplacerat.

Middagen är utomordentligt god och dukningen en fröjd för ögat! De många samtalsämnena gör att den utsökta tomatsoppan hinner kallna, men det gör ingenting den är lika god för det, och medan vi dricker té ur de vackraste koppar jag någonsin sett skrattar vi så att vi nästan gråter av igenkännande - berusade av Kristina Lugns dikter : "Mitt liv är ingen schlager, det råkar bara handla om samma saker... "

Men. Tro inte för ett ögonblick att det är de vackra föremålen som gör det djupaste intrycket, balansen, kontrasterna eller helheten. Inte heller är det middagen eller musiken, eller det faktum att jag aldrig tidigare sett ett badrum där det hänger konstverk i akryl. Grodan förblir opussad och Lugns dikter får jag per mail följande dag.

Nej, det djupaste intrycket, Christian, gör den person som bor här. Det gör du.