lördag 30 juni 2007

I do not deserve it



Har ni kanske märkt min fascination över blomster? Jaså, det har ni. Och tror följaktligen att ni har med en trädgårdsfantast att göra? Jaså, det gör ni inte. Då känner åtminstone några av er mig. På riktigt.
Jag är urkass på trädgårdsskötsel och tycker därför allra bäst om vilda blommor. Där finns nämligen inget behov av rabattrensning. Allt som har att göra med växtförhållanden, gödsling, ympning etc är termer som jag visserligen hört, men aldrig begripit. Nåja, brytt mig om att begripa. När det gäller nyttoväxter som potatatis, morötter, lök och dylikt, har uppväxten försett mig med visst bondförnuft.

Ifjol våras, however, fick jag några trädgårdsrosor av min long term friend med de gröna fingrarna, och eftersom jag älskar personen ifråga var jag ju helt enkelt tvungen att stoppa ner åbäkena någonstans. Märk min förvåning när t o m en blind höna hittar litet frö! Något måste jag ha gjort rätt!

Nu prunkar rubbet i himmelsk fägring och doftar som ett helt parfymeri.
And I do not deserve it. Not at all.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vi kanske inte alltid förtjänar våra rosor. Men inte desto mindre är vi ändå värda att ha dem och känna deras doft!

Lady of the Lake sa...

Hej Åsa! Nåja, det har du naturligtvis alldeles rätt i - undret består mer av att de faktiskt överlevt min behandling... eller snarare avsaknaden av behandling... :-)