Om att välja

Ni hade bråttom, minns jag. Lite lätt rastlösa så där, för vi skulle ju hinna med butikerna också. Några timmar kvar i staden - nej, i landet - och sedan iväg, tillbaka till vardagen. "Kom nu, annars hinner vi inte! Mår du inte bra?" Nej, jag gjorde ju inte det. Jag hade tusen och en myra irrandes i skallen och ovan vid det torra vita vinet snörpte sig strupen en smula.

Insikten om att jag kunde välja hade kommit plötsligt. Att så hastigt kunna förändra tillvaron genom ett ja eller nej gav mig gåshud trots medelhavsklimatet. Händerna darrade och jag drog efter andan innan jag släpade min upproriska lekamen bort från bänken, och följde med er ut på shoppingrunda.

En öppen dörr är en öppen dörr. Är dörren låst har du kanske nyckeln. Men en tröskel kan vara hög. Så hög som ett samvete och en historia.

Nej, jag valde aldrig. Jag lät det hela bero. Tills de gav upp.

Och jag blev kvar på mitt gamla jobb.