tisdag 29 januari 2008

The lovelife of tulipes

12 kommentarer:

Anonym sa...

Beautiful...no pallet can match that of nature..eh?

light to you,
~gypsy-heart

Anonym sa...

MEN HERREDUMILDE VAD FiNT

a halleluja moment

Lady of the Lake sa...

Gypsy-Heart

No, I'm afraid no pallet can, still Yours is doing a very nice job though!

Lots of love and light to You, Suz!


Ch

TACK! Den kreativa ådran ska ha sitt även om humöret varit som det varit den senaste tiden. Ibland står de mest magnifika skönhetsupplevelser bland vissnande blad i en gammal mjölkhink och bara väntar på att bli upptäckta. Igår hann konstnärshjärnan reagera snabbare än den rationella vilket resulterade i dessa bilder. Idag finns inget kvar, förutom hinken.

Och bilderna. :-)

Anonym sa...

Jasså det tulpandöden som sysselsätter dig?? See you soon?

Lady of the Lake sa...

Tulpandöden? *skratt* Ja, så kan man kanske också uttrycka det! Vi kan ses i stort sett närhelst det passar dig - slå en signal på förhand bara!

Anonym sa...

DÖDEN DÖDEN var Astrid Lindgrens hälsningsfras varenda gång hon ringde till sin nästan jämnåriga syster och sedan behövde man inte prata mer om det utan kunde koncentrera sig på vad som fortfarande var vitalt och det enligt bästa personliga förmåga.

Döden eller att dö en smula allt emellanåt ingår i livet så varför är vi så rädda för det.

Anonym sa...

Början på en annorlunda erotikbok? ;-)

Anonym sa...

Tack för att du delar med dig av tulpanerna! Vackra bilder! sa Guni

Unknown sa...

Åååå vad snygga bilder!

Just frasen DÖDEN DÖDEN, etsade sig fast i mitt minne, efter att ha sett en intervju med Astrid. Gillade attityden så starkt.

Anni. Vad du är begåvad!

Lady of the Lake sa...

Ch

Jag tror att vi är rädda för döden för att den innebär separation. I de flesta religioner och filosofier ingår element av återförening "in the afterlife" alternativt att allting startar om igen (reinkarnation) - och det är säkert ingen slump - men till syvende och sidst är det ju ingen levande som vet. Själv har jag också väldigt svårt att tro att allt bara upphör - människor består av energi och energi antar alltid nya former. Frågan är om det i så fall är en "medveten" form eller inte.

Vad gäller att dö en smula emellanåt är det exakt det jag gör just nu. Aktivt. *ler*

Sanna

Javisst! Sensuellt så det förslår, eller hur? Förgänglighet kan vara vacker. Visste du/ni förresten att "lilla döden" är en känd metafor för orgasm?

Guni

Tack själv! Be my guest och krya på dig, min vän! *ler*

Ann

Tack! :-)

Jo, DÖDEN DÖDEN är vid det här laget ett välbeprövat talesätt och i bästa fall hjälper den en att återfå fokus på det som är väsentligt. Astrid Lindgren är dessutom sannolikt den nordiska författare som lindrat flest barns (och vuxnas!) dödsångest med sina berättelser utan att för den skull bli simpel eller banal. Nangiala.
*ler*

andi sa...

http://andinogger.blogspot.com/2007/02/zerfall.html
;-)

Lady of the Lake sa...

!!!!! :-D