Pappa frös så att knäna skakade där han stod i det iskalla försommarvattnet. Det som skulle bli en promenad vid strandkanten, möjligtvis ett sandslott, blev ett saltvatteninferno. Ett kalltvatteninferno.
Den tvååriga sjöjungfrun ville tillbaks till sitt element. Kastade sig envist ner i sanddynen så snart hon på bestämda fadersarmar burits upp från böljan. Rullade sig runt för att sköljas igen. Sprattlande som en mört. Hal som en ål. Skrikande siren. Allt för att återvända till det kalla blå.
Men fem gånger tvåårstrots räcker för en far. Starka armar bär långt. Ända till bilen. Där varken sand eller vatten finns.
Somnar i filten och drömmer om hav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar