Årtalen är oklara, århundradet likaså. Årstiderna i drömvärlden har jag däremot upplevt med stor tydlighet.
I drömmarna finns sammanlagt fem "huvudpersoner". Utöver de jag redan nämnt finns där också en äldre kvinna. Jag har valt att inte beskrivit henne för att hon endast figurerar i tillvaron vid sjön som del av min "drömpersonas" minnen från byn, samt som referensram för kunskap och vägledning inom diverse områden. En "lärare", m a o.
Orsaken till att jag/vi tvingas fly från byn tycks vara att jag pga av läskunnighet (vilket förefaller vara ovanligt) "av misstag" råkat ta del av dokument vars avslöjanden kunde vara av negativ betydelse för "samhällsordningen och hierarkin" i byn. I drömmen verkar vi (huvudaktörerna) vara mellan 20-25 år gamla, men det är svårt att avgöra eftersom en hel livslängd DÅ säkerligen var kortare än den är nu. Vi har känt varandra sedan vi var barn, för i drömmen har jag minnesbilder av oss som små.
I drömmen känner jag av någon anledning mycket väl till olika växters användningsområden och läkande egenskaper (vilket jag verkligen inte vet mycket om IRL, även om jag som liten gick med näsan nerstucken i var och varannan dikesren i jakt på ovanliga växter tillsammans med min morfars syster). Av någon anledning vet jag i drömmen att man t ex noggrant behöver skilja på liljekonvaljer och ramslök, för att undvika förgifting - bladen liknar nämligen varandra. I drömmen kallar jag ramslöken för bladlök och liljekonvaljer bara för konvaljer. INNAN jag drömde om de här växterna visste jag inte att det existerade något som ramslök och mig veterligen växer den inte vilt på våra breddgrader. Kanske har den någon gång gjort det.
I mina drömmar är sjön mer än tre gånger så stor som i dagsläget. När vi anländer till sjön gör vi det från ett håll jag normalt inte skulle välja, och när jag för någon tid sedan fick för mig att med hjälp av karta kontrollera höjdförhållandena i området visade det sig att färdvägen var synnerligen adekvat med tanke på hur vattenståndet kan ha sett ut någon gång i tiden (för hur länge sedan vet jag som sagt inte, och det är alltså frågan om drömmar utan några som helst faktabevis).
Tillvaron vid sjön var allt annat än enkel, men den blev en fristad. Jag har inte berättat allt här och vill heller inte göra det. Jag minns många småsaker med stor tydlighet och vissa scenarion skrev jag ner redan dagen efter att jag haft drömmarna nattetid. Vid några tillfällen har kortare scener från "den första världen" brytit igenom helt vanliga drömmar. Vid två tillfällen har jag redan när jag gått till sängs "önskat" att få närmare inblick i vad som hänt i en tidigare dröm och EN gång har detta "lyckats".
I drömmen bygger vi en torvkåta. Skratta gärna åt min okunskap, men faktum är att jag år 2000 när drömmarna startade inte ens visste att man KUNDE bygga hus och kojor av torv innan jag DRÖMDE att vi gjorde det. Att vi dessutom tycks ha gjort det på ett praktiskt förnuftigt sätt förvånar mig ännu mer.
IRL är jag alltså uppväxt vid en sjö. Jag lärde mig simma vid tidig ålder och simmar idag rätt bra. Ändå, så länge jag kan minnas, har jag varit rädd för att drunkna samtidigt som det är det enda sätt jag kunnat föreställa mig att dö på.
På gården till mina morföräldrars gamla hus, som visserligen är placerat på ett helt annat ställe vid sjön och inte längre i vår familjs ägo, stod tidigare en gammal, mycket storväxt björk. Där fanns i många år en gunga gjord av brädor och nylonrep. Som liten älskade jag min gunga, men alltid när jag snurrat för många varv i den tyckte jag mig skymta en mansperson som hängde ner från en annan av grenarna och ibland försökte jag kika ut genom köksfönstret från min mormors symaskinsstol för att se efter om han fortfarande skulle finnas där.
Länge trodde jag att drömmarna var någon sorts bearbetning av undanträngda barndomstrauman som pockade på uppmärksamhet och att detta var orsaken till att de på många sätt skilde sig från övriga drömmar: bilderna är på något sätt klarare (hur jag än försöker kommer jag inte på något bättre ord än "krispigare") och färgerna starkare, likaså ljud och t o m dofter.
När det gäller den senast beskrivna drömmen från 2006, var den för mig så obehaglig att jag redan i sömnen insåg att den var mer än jag klarade av och därför "bestämde" jag mig helt sonika för att vakna. Några månader efter det "beslöt" jag mig för att återvända till scenariot i hopp om att få mer information, varpå nästan exakt samma händelse (i en ny dröm) utspelade sig. Efter det har jag vid ett fåtal tillfällen enbart sett korta inslag ("repriser") av tidigare drömmar.
Jag har aldrig trott på reinkarnation.
Det verkligt stora frågetecknet är daterat 2007.
I drömmarna finns sammanlagt fem "huvudpersoner". Utöver de jag redan nämnt finns där också en äldre kvinna. Jag har valt att inte beskrivit henne för att hon endast figurerar i tillvaron vid sjön som del av min "drömpersonas" minnen från byn, samt som referensram för kunskap och vägledning inom diverse områden. En "lärare", m a o.
Orsaken till att jag/vi tvingas fly från byn tycks vara att jag pga av läskunnighet (vilket förefaller vara ovanligt) "av misstag" råkat ta del av dokument vars avslöjanden kunde vara av negativ betydelse för "samhällsordningen och hierarkin" i byn. I drömmen verkar vi (huvudaktörerna) vara mellan 20-25 år gamla, men det är svårt att avgöra eftersom en hel livslängd DÅ säkerligen var kortare än den är nu. Vi har känt varandra sedan vi var barn, för i drömmen har jag minnesbilder av oss som små.
I drömmen känner jag av någon anledning mycket väl till olika växters användningsområden och läkande egenskaper (vilket jag verkligen inte vet mycket om IRL, även om jag som liten gick med näsan nerstucken i var och varannan dikesren i jakt på ovanliga växter tillsammans med min morfars syster). Av någon anledning vet jag i drömmen att man t ex noggrant behöver skilja på liljekonvaljer och ramslök, för att undvika förgifting - bladen liknar nämligen varandra. I drömmen kallar jag ramslöken för bladlök och liljekonvaljer bara för konvaljer. INNAN jag drömde om de här växterna visste jag inte att det existerade något som ramslök och mig veterligen växer den inte vilt på våra breddgrader. Kanske har den någon gång gjort det.
I mina drömmar är sjön mer än tre gånger så stor som i dagsläget. När vi anländer till sjön gör vi det från ett håll jag normalt inte skulle välja, och när jag för någon tid sedan fick för mig att med hjälp av karta kontrollera höjdförhållandena i området visade det sig att färdvägen var synnerligen adekvat med tanke på hur vattenståndet kan ha sett ut någon gång i tiden (för hur länge sedan vet jag som sagt inte, och det är alltså frågan om drömmar utan några som helst faktabevis).
Tillvaron vid sjön var allt annat än enkel, men den blev en fristad. Jag har inte berättat allt här och vill heller inte göra det. Jag minns många småsaker med stor tydlighet och vissa scenarion skrev jag ner redan dagen efter att jag haft drömmarna nattetid. Vid några tillfällen har kortare scener från "den första världen" brytit igenom helt vanliga drömmar. Vid två tillfällen har jag redan när jag gått till sängs "önskat" att få närmare inblick i vad som hänt i en tidigare dröm och EN gång har detta "lyckats".
I drömmen bygger vi en torvkåta. Skratta gärna åt min okunskap, men faktum är att jag år 2000 när drömmarna startade inte ens visste att man KUNDE bygga hus och kojor av torv innan jag DRÖMDE att vi gjorde det. Att vi dessutom tycks ha gjort det på ett praktiskt förnuftigt sätt förvånar mig ännu mer.
IRL är jag alltså uppväxt vid en sjö. Jag lärde mig simma vid tidig ålder och simmar idag rätt bra. Ändå, så länge jag kan minnas, har jag varit rädd för att drunkna samtidigt som det är det enda sätt jag kunnat föreställa mig att dö på.
På gården till mina morföräldrars gamla hus, som visserligen är placerat på ett helt annat ställe vid sjön och inte längre i vår familjs ägo, stod tidigare en gammal, mycket storväxt björk. Där fanns i många år en gunga gjord av brädor och nylonrep. Som liten älskade jag min gunga, men alltid när jag snurrat för många varv i den tyckte jag mig skymta en mansperson som hängde ner från en annan av grenarna och ibland försökte jag kika ut genom köksfönstret från min mormors symaskinsstol för att se efter om han fortfarande skulle finnas där.
Länge trodde jag att drömmarna var någon sorts bearbetning av undanträngda barndomstrauman som pockade på uppmärksamhet och att detta var orsaken till att de på många sätt skilde sig från övriga drömmar: bilderna är på något sätt klarare (hur jag än försöker kommer jag inte på något bättre ord än "krispigare") och färgerna starkare, likaså ljud och t o m dofter.
När det gäller den senast beskrivna drömmen från 2006, var den för mig så obehaglig att jag redan i sömnen insåg att den var mer än jag klarade av och därför "bestämde" jag mig helt sonika för att vakna. Några månader efter det "beslöt" jag mig för att återvända till scenariot i hopp om att få mer information, varpå nästan exakt samma händelse (i en ny dröm) utspelade sig. Efter det har jag vid ett fåtal tillfällen enbart sett korta inslag ("repriser") av tidigare drömmar.
Jag har aldrig trott på reinkarnation.
Det verkligt stora frågetecknet är daterat 2007.
5 kommentarer:
Där jag bodde förr, gick en sannsaga, om en kvinna, som inte fick gifta sig med den hon älskade. Hon var från en rik gård, han var fattig. En klassisk historia från förr i världen. Men hon valde sin älskade, flyttade ut i skogen.. långt bort från sin hemgård. De byggde sin torvstuga mot en sten. Och levde länge där i ödemarken.. Därför att hon var utesluten ur sin släkt och levde på något sätt i rädsla. Dvs ingen dröm, utan en riktig sann berättelse om hur kärlek gör det omöjligt att leva vidare i det trygga och om konsekvenserna av det svåra valet tedde sig.
Tyvärr minns jag inte slutet. Men i byn vet de gamla männen och kvinnorna hur det gick sen. Stenen finns fortfarande kvar. Byarna, som fanns inom en dags gångavstånd, finns fortfarnde kvar och några av byarna, gårdsgrupperna, ser sannolikt ut nästan som idag. Naturen är litet torrare.. träsken är litet mindre till areal.
Din dröm och story passar säkert in på många små byar i detta gröna Lappland. Där kvinnor tagit konsekvenserna av sina känslor, sin stolthet och sin roll.
Din dröm, var säkert en och annans verklighet.
Jag förstår inte att du inte tror på reinkartion !! Kanske är det för att du är barn av vår tid , om man bara tar sig tid att bekänna sina drömmar och försöka tolka dem, vilket inte ofta är så svårt så förstår man att vi och nuet inte alltid hänger ihop !! Vi har nog en förmåga att förflytta oss i tid och rum !! Ta tag i dina drömmar på ett realistiskt sätt så ska du se att du förstår mycket mer!! Lycka till från Gunilla
Jag är så tacksam för dessa kloka medsystrar som rör sig här i min bloggsfär! Ja, bröder också, naturligtvis. Ni ska veta att jag värdesätter era åsikter och tankar även om jag inte alltid svarar på kommentarerna genast.Jag har fått så mycket stöd och uppmuntran här under åren att jag blir alldelses rörd! Tack än en gång och mängder av KÄRLEK till er inför detta nya år! /Anni
Hejsan! Du minns nog inte mej, men jag minns dej och nångång i början på 2008 hade jag ett problem och kände direkt att du var den jag borde prata med, av nån anledning. Men sen gjorde jag aldrig det ändå... Men efter att ha läst det här så förstår jag varifrån jag kanske fått den känslan. Säj om du e intresserad så kan jag mejla dej fast?
Sarah
Visst minns jag dig och du får gärna mejla mig mer om din fundering! :-)
Gör det på adressen: lakealike@live.se
Skicka en kommentar