torsdag 23 december 2010

Lady of the Lake söker sina rötter

Anni Paananen har många strängar på sin lyra, hon musicerar, målar, fotograferar och skriver.
Foto: Markku Jokela

Sång, musik, konst och skrivande. Anni Paananen uttrycker sig på många olika sätt. Ofta är det vardagliga saker som hon sätter på pränt eller gör till bilder.

Vad? Sånger med Anni Paananen.
Var? Vid cafe Fredrika på gågatan i Jakobstad.
När? Klockan 18.00.

Lusten att prova vingarna och komma hemifrån gjorde att Anni Paananen flyttade hemifrån redan som 16-åring. Hon började studera musik i Vasa och trivdes med turnerandet och att stå på scen. Senare tog teologin över och hon utbildade sig till församlingspastor, ett yrke som hon utövade i flera år i olika församlingar.

– Sen kom vändpunkten. Jag blev utbränd, så totalt slut att jag till och med förlorade min tro.
När livet tar en sådan vändning som det gjorde för Anni Paananen börjar man också fundera på sina rötter, på vad som fört livet i den riktning som det gjort.

– För mig var sången intimt förknippad med arbetet i församlingen. När jag sa upp mig från min tjänst slutade jag också sjunga.
På sätt och vis har Anni börjat om sitt liv efter utbrändheten. Många av de gamla vännerna försvann och hon var tvungen att hitta nya vägar att gå. Då kom skrivandet in i hennes liv i form av en blogg.
Hon skrev om det som låg överst på hjärnbarken. Tankarna varvades med tillbakablickar till barndomen. ”Lady of the lake” var hennes bloggsignatur. Nådjärv i esse är sjön som betyder mycket för henne.

Till sjön far hon när hon vill hämta kraft, men också när hon vill fira.
– Vi har inget hus kvar vid sjön men jag upplever ändå att den där lilla påtten tillhör mig på ett alldeles speciellt sätt.
Med bloggandet kom hon över en tröskel.
– Jag har alltid haft en inre spärr, ett slags självcensur som gjort att jag lagt ribban så högt att jag inte vågat hoppa. På bloggen blev det plötsligt mindre pretentiöst att skriva.
Tankar kring varför hon hade så bråttom att flytta hemifrån kom upp till ytan. Hon började också fundera på hur hon ska ta vara på de kunskaper hon fick med sig från de äldre genrationerna, från morföräldrar och även från föräldrarna. Lady of the lake har ett arv från sjön att förvalta.

I dag har religionen inte samma plats i Anni Paananens liv som förr. Men hon tror fortsättningsvis på kraften i bönen.
Hon säger att hennes tro tidigare var ganska svartvit, bokstavstrogen. I dag vill hon hellre tro på det hon upplever.
– Kanske har jag blivit mera tolerant med åren. I dag kan jag ta till mig saker från olika religioner och rörelser.
Drömmarna har kommit att få stor betydelse för hennes liv. Just nu bloggar hon om drömmar där sjön Nådjärv är i fokus.

Anni säger att hon alltid målat, fotograferat, skrivit och gjort musik. Ofta är det samma känslor som ska ut, sättet hur de konkretiseras är inte så viktigt.
Bloggandet gjorde att hon småningom också började hitta tillbaka till musiken. En av de allra första låtarna hon skrev ”i sitt nya liv” handlar om hennes sökande efter rötterna.
– Jag lade ut den här sången på bloggen och fick väldigt mycket respons. Lusten att göra musik kom tillbaka.

Hon blev uppmanad att söka stipendium för att kunna skriva mera musik, och hon fick pengar. Nu är en skiva på gång, Anni Paananens första egna.
Till vardags jobbar Anni på ett resurscentrum som handledare bland annat för långtidsarbetslösa. Jobbet är ganska krävande och därför njuter hon av att ha musiken och skrivandet som hobby.
– Jag har fått frågan om jag inte ska satsa mer på musiken, men just nu känns det rätt att ha musiken som avkoppling.

Inspiration är ett begrepp som Anni Paananen egentligen inte känner till. För henne handlar det om att börja måla eller musicera, då kommer idéerna.
Engelska är sångspråket för henne. Hon känner sig inte hemma i att sjunga på svenska även om det skulle vara lättare att få till texterna på det egna modersmålet.
– Men mina texter är inte poesi, och jag skriver inte för att det ska vara superintressant. Det handlar mera om att uttrycka en stämning.

Hon njuter av att stå på scen även om hon tvivlat på sin förmåga.
– Jag får kämpa emot jantelagen inom mig själv, men jag har lärt mig att gilla det jag gör och nu vågar jag släppa lite på konttrollbehovet. När jag blev tillfrågad om att göra en lucka i kalendern tackade jag ja utan att fundera speciellt mycket.
Den ursprungliga idén var att Anni Paananen skulle spela och sjunga utomhus.
Men på grund av vädret har tillställningen flyttat inomhus, till Café Fredrika på gågatan i Jakobstad.

Text: Anne-May Wisén

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Lady of the Lake!
Gott nytt år önskar en gammal lady of the Lake! 70 år är jag, född och uppvuxen på andra sidan av sjön! Hälsa din mor!

Lady of the Lake sa...

Det ska jag göra! Ett Gott Nytt År till Dig/Er också!