desire

sluten sfär / closed sphere?

Några av er kanske har märkt att min blogg tillfälligt varit stängd för besökare utan lösenord. Detta är inget jag föredrar - helst vill jag behålla det här utrymmet lättillgängligt för alla cyberresenärer som uppskattar det jag försöker erbjuda - trots allt handlar det bara om fragment ur mitt liv, mina tankar och den miljö i vilken jag existerar. Jag uppskattar er feedback enormt och ibland räcker det med att ni bara "hälsar på för att säga hej" och min dag förgylls mer än ni kanske själva förstår!

Tidigare i veckoslutet fick jag dessvärre två anonyma kommentarer som för ett ögonblick fick mig att vilja dra mig tillbaka från cybervärlden helt och hållet. Jag kommer inte att återge dem i sin helhet här, och ni ska alla veta att jag normalt inte är speciellt känslig för kritik, men i detta fall blev jag bland flertalet andra grova förolämpningar kallad "en lycksökande hora" - och i o m det kände jag verkligen att min integritet hade kränkts.

Skulle det här hända igen kommer jag fortfarande inte att sluta blogga, men jag måste då överväga att förvandla "Lady of the Lake" till en sluten community - en åtgärd jag aldrig någonsin tidigare kunnat föreställa mig vara nödvändig.

/Anni

-----------------------------------------------------------------------------

Some of You may have noticed that my blog temporarly has been closed to visitors without passwords. It's not the way I prefer it - I want to keep this an open space available to all cybertravellers who enjoy what I try to offer - after all it is just fragments of my life, thoughts and the surroundings in which I excist. I appreciate Your feedback enormously and sometimes Your "just popping by to say hello" brightens my day more than You might think!

Earlier this weekend, however, I recieved two anonymous comments that for a moment made me want to withdraw from the cyberworld altogether. I am not going to refrase them here entirely, and You must all know that I'm normally not very sensitive to criticism, but in this case I was among several other gross insults called "a fortune hunting whore" - and by that I really felt my integrity had been violated.

If this was to happen again I will still not stop blogging, but I will have to consider turning "Lady of the Lake" into a closed community - an approach I have never before thought necessary.

/Anni

just average

DECOLLAGE
(Les Balayeurs du Desert)

I've learned to clip my wings
- and soften my ways
I've learned
These are ordinary things

Like you'd estimate, just average
but evidently he does not agree
Like you'd estimate, just average
but I've learned to clip my wings
- and soften my ways

Bluey - and the honeybee

(klicka på bilden för större version / click the image for enlarged version)

Hittar ni förresten biet? / So, can You find the honeybee?

---------------------------------------------------------------------------------

Update: [MATHA] is offering flowers!

Hur kan man vara varm i ensamhet?

Jeff Buckley-Hallelujah.flv
Uploaded by Rock-90s

"Hur kan man vara varm i ensamhet?" Den frågan inleder en av mina absolut mest tankeväckande litterära upplevelser genom tiderna. Genom fiktion till den ena hälften och biblisk historia till den andra hälften låter oss författaren Joseph Heller lära känna kung David, inte enbart som kung utan som människa, som man. Och nej, du behöver knappast vara religiös för att känna igen dig i hans våndor. Denna oerhört skrämmande och märkligt tröstande tanke: "GUD VET".

"How can one be warm alone?" That issue opens one of my most thought-provoking literary experiences ever. Through one half fiction and the other half biblical history author Joseph Heller lets us get to know King David, not only as a king but as a human being, as a man. - and no, You do not need to become religious to recognize Your own anguish in the agony of David's - this extremely frightening and strangely comforting thought that "GOD KNOWS".

You bring me light - I'll bring You water

steam

Bruce Springsteen - I'm on fire
Uploaded by dmuch

Vem kan väl tråna som Bruce? Det blev hett här i plaskpoolen. Som i en ångkokare.

Who could ever languish for love like Bruce does? My pool is hot today. Like a steamboiler.

no ordinary love

Sade - No Ordinary Love
Uploaded by eikichi

midsommar / midsummer

and lead us not into temptation...

Städar huset, stryker gardiner, tvättar kläder, bloggar, mailar, vattnar rabatterna, jag har slutat bita på naglarna och ALDRIG har choklad varit mer frestande än nu - speciellt den här som dessutom innehåller en annan favorit: chili. Dricker ni ert kaffe utan tilltugg, asketvänner?
----------------------------------------------------------------------------------
Cleaning the house, ironing curtains, doing the laundry, blogging, mailing, watering the flowerbeds, I've stopped biting my nails and NEVER before has chocolate been as tempting as it is now, especially this one since it contains another favourite of mine: red chili. Do You drink Your coffee without snacks, ascetic friends?

malefemale

Mjuka kvinnor, hårda män? Hårda kvinnor, mjuka män? Det svagare könet? Det starkare? Värderingar och känsloregister?
Samma låt i två tappningar. Nej, fråga mig inte hur jag egentligen tänker nu. Det vet jag inte. Bara se och lyssna.
----------------------------------------------------------------------------------
Soft women and tough men? Tough women and soft men? The weaker sex? The stronger sex? Values and emotions?
The same song in different interpretations. No, don't ask me what I think. I do not know. Just watch and listen.
----------------------------------------------------------------------------------
[tangerande inlägg hos ndb]

a midsummer night's dream

Låt oss så här veckan innan midsommar en gång för alla avliva myten om att det skulle vara nödvändigt med fräscht solbrun hud, vita kläder och sju sorters blommor under huvudkudden för att njuta av den nordiska sommarnatten. Klädd helt i svart, blek om nosen och inte ett dugg blond lovar jag er att jag minsann drömmer lika fagra drömmar som vem som helst, men sätt mig i en solstol och jag torkar ut och förgås. De vilda blommorna tränger sig på från alla håll och kanter och invaderar min trädgård - gott så, jag trivs! - så varför plocka dem?

Nej, den här tiden på året stämmer jag träff med näcken. Det görs bäst invid vattnet, i skuggan under en björk. Där spelar vi på alla strängar så att maskrosfröna yr och myggorna hålls borta. Tror du mig inte? Hör du inte musiken? Jo då, det gör du. Men bara om du vill. Verkligen, verkligen vill.

-------------------------------------------------------------------------------

Let us, this week before midsummer, once and for all kill the myth that a fresch sun tan, white clothes and seven kinds of flowers under the pillow are necessities for enjoying the Nordic Summer Night. Dressed entirely in black, with a pale nose and not one iota blond, I guarantee that my dreams certainly are just as fair as the dreams of anyone else, but if You put me in a sunchair I will dry out and faint. The wild flowers come in crowds to invade my garden - good, they may just aswell, I like it! - so why pick them?

No, this time of year I'm dating the Neck/Nix. It is best done next to the water in the shadows beneath a birchtree. There we will play all our strings until the dandelion seeds swirl in the air and the mosquitoes disappear. Don't you believe me? Don't You hear the music? Yes, You do! But only if you want to. Really, really want to.

my power my pleasure my pain

neptunian feet

Ja. Jag är fisk. Till stjärntecknet alltså. Och om fiskar sägs det att deras fötter är som deras ögon - stora, ömma och fuktiga. Så här läser jag i en astrologibok av tvivelaktig härkomst: "När du träffar en fisk ska du först se på deras fötter, de kan vara antingen anmärkningsvärt små och välskapta eller också jättestora och spretiga som hos en trött städerska. Få fiskar är långa till växten och neptunianska kroppar är ibland lite bakvänt byggda, men tack vare deras utomordentliga grace lägger man sällan märke till det - de verkar på något sätt flyta fram istället för att gå, som om de simmade tvärs igen rummet eller nerför gatan".

Jojo, sätt tillräckligt höga klackar på mina stackars sjöjungfrufenor och jag går inte heller speciellt långt. Men jag har försökt. SOM jag har försökt!
----------------------------------------------------------------------------------

Yes. I am a piscean. When it comes to starsigns, that is. And about pisceans, there's a saying their feet are like their eyes - big, tender and moist. In an astrology book of dubious origin I read about my starsign and this is what I'm told: "When you meet a piscean, you should first check their feet, they may either be remarkably small and wellshaped or huge and sprawling like the feet of a tired cleaning lady. Few pisceans are tall and neptunian bodies are sometimes constructed a little backwards bent, but thanks to their extraordinary grace it is however seldom noticed - in a way they seem to float instead of walk, as if they swam across the room or down the street".

Well, put heels high enough on my poor mermaid fins and I do not walk very far either. I have tried, though. As I have tried!

[länk/link]

pure grace

Jag älskar dom här. De växer från ingenstans, som kunde de inget annat och där under halvmeterhöga maskrosor tittar de fram med ögon blåare än sommarhimlen. Och jag? Utan att tveka kryper jag på knäna för att återgälda uppmärksamheten.

----------------------------------------------------------------------------------
I love these. They grow out of nowhere, as if they could do nothing else - and there, under dandelions five times their height - they're looking at me with eyes bluer than the summer sky. And me? I'm on my knees, without hesitation, to reciprocate the attention.

either way