tisdag 22 januari 2008

Temperament

Som hon genom åren funderat, min älskade mormor, varifrån jag fått mitt temperament! "Ha får riitti frååg se vannifrån ho ha fåått homööri sett, oti flicko!" Och alltid har hon kommit fram till samma slutsats: det måste härstamma från min morfar och hans förfäder...

För inte kan det ha kommit från hennes sida av släktträdet inte. Där har alla varit lugna, behärskade, precisa och mycket prudentliga. Käppraka i hållningen och skrattat bara i smyg.
Någon enstaka mer äventyrligt lagd filur med extra spring i benen och lite närmare efter leendet har det väl funnits i utkanten av genpoolen, men de är lätt räknade och ingen som hon personligen skulle känna till.

Och mormor själv? Ja, hon är det blonda lilla yrvädret längst fram på bilden. Exakt - hon som vid fotograferingstillfället inte hålls stilla ens så länge att klänningen hinner täcka underbyxorna...

8 kommentarer:

larsekorre sa...

Hmmm en viss likhet med nån sjödam kan man ana ?

Lady of the Lake sa...

Man kan aldrig så noga veta. ;-)

Anonym sa...

Hahah, selektivt minne, någon ;))

Lady of the Lake sa...

Jodå, selektivt och med glimten i ögat - fortsättningsvis! :-)

Anonym sa...

Hello Anni I am so glad you visited me. I had lost your site address. I have you on my blog roll now so I will not lose it again. :)
I love this photograph...how very precious!!
Can you send me that site again that translates..I promise this time to put it my favorites. I would love to know what you are saying here.
Thank you for your comment on gypsy-heart. I will respond there, but I know you are right about what you said.
All is good...eh? It is for the viewer to see as they see..sometimes it comes from their own reflections and experiences of this world.
Love & Light to you!
~gypsy-heart

Lady of the Lake sa...

Hi there, dear Gypsy-Heart!

My grandmother has always been slightly... how should I put it... not startled but astound, perhaps... over my temperament, and quite certain that it must be an inheritance from my grandfather and HIS ancestors. Well, I think this photo might show another story, since there is one small person in the frontrow that obviously can't stand still long enough for her dress to cover her underpants... ;-)

Suz, I can't recall sending You a site that translates, but if I find a good one I promise I will!

Anonym sa...

Vackert!Tänk vad ett litet flickebarn kan åstadkomma i sinom tid!Man blir rörd,tänk att hon e din mormor!?!
/Mysis

Lady of the Lake sa...

Välkommen, Mysis!

Ja, utan tvivel känns det lite märkligt men samtidigt väldigt intressant att ha s g s hela skaran samlad på samma bild - man känner liksom igen både ett och annat släktdrag från bägge håll... ;-)

... och jag har den stora glädjen att ännu få ha min mormor kvar i livet! Hon är 86 år och helt klar i tanken även om kroppen börjar bli trött.

Skicka en kommentar