lördag 15 december 2007

När jag lider - mot jul #1

Som ni redan vet är jag inget större fan av julfirande. Icke desto mindre tänkte jag nu börja nedräkningen inför the holidays, och jag kommer att göra det i form av jullidanden. Det är inte säkert att det bli någon daglig vana, för ingen orkar fokusera på elände jämnt, nej inte ens jag.

Jullidande nr 1.

Mannen ni ser på bilden är en säsongsföreteelse hos oss, och samtidigt det fenomen som får äran att inleda min lilla följetong. Nej, det är inte tomten och inte heller någon avlägsen manlig släkting som förärar oss med besök juletid. Pälsmössan stör mig inte, även om det ju vore mer politiskt korrekt att störa sig på den, utan det som stör mig är det sätt på vilket denna person rumlar in i vårt hus - utan pardon den här tiden varje år - och totalt FYLLER vårt liv med sitt OMFÅNG! Det är närapå att han inte ryms in i vårt hem trots att det är högt i tak i vardagsrummet! Fönsterrutorna vibrerar när han stormar in med det som maken anser vara julefrid och jag själv den raka motsatsen...

Vi talar naturligtvis om RÖSTomfång.
Mannen på bilden heter Ivan Rebroff --> och varifrån jag ska hämta styrka nog att förlåta den del av släkten som introducerat och implementerat denna jultradition hos oss kan jag inte förstå. Ivan sjunger väldigt högt, men framförallt också väldigt lågt och jag har till min förvåning även hört talas om människor som tycker att han sjunger vackert. Ja, han sjunger sig helt enkelt rakt in i själen vare sig man vill det eller inte, och där stannar hans grötvibrato som en klump gårdagens mannagrynsgröt någonstans i mellangärdet. Efter den överdimensionerade kulturella och emotionella inkubationen har åtminstone jag mer tomtar på loftet än vad som rimligtvis kan anses vara hälsosamt. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, och därför häller jag upp mer glögg och äter en pepparkaka till. Av pepparkakor blir man snäll. Det vet ju alla.

Och vad gör man inte för julefriden. God Jul, älskling. Ivan till trots.

5 kommentarer:

larsekorre sa...

Jo ni har ju historiskt haft lite ryssproblem ! Är det inte så att det finns ett ordspråk i F att: "När man delar bur med ett lejon så är det bäst att låta honom äta först" apropå er granne !
OCH är inte ert ord för Ryssland av betydelsen "fiende" eller nåt ditåt ? Så ta det lugnt med ryssen !

Lady of the Lake sa...

Men Lasse, inte kan vårt östra grannland hållas ansvariga för allt elände som fortsätter att drabba oss! Ivan vore inte ett dugg mer uthärdlig om han så kom ifrån... ja, låt oss säga... t ex Sverige! ;-D

Unknown sa...

Och jag som trodde att det var vi som var skyldiga till detta lidande. Men nu verkar det ju vara bättre ställt... Man kan alltid beskylla släkten!

larsekorre sa...

Du har rätt ! Var stark ! Du är inte ensam! Här (inte hemma hos mig, där är det "redji") har vi såna kräkframkallande saker som heter tex "Carola" !

Lady of the Lake sa...

Ann-Caroline

Ert omfång har jag aldrig lidit nämnvärt av, kära du! :-)

Lasse

Du har mitt fulla medlidande. ;-)

Skicka en kommentar