När det är hål i ditt pussel, min älskade vän, kan det som vid första anblicken verkar vara en attack eller konfrontation i själva verket vara ett försök att skydda dig från konsekvenser du inte kan förutse, och som jag tror mig ha orsak befara att du varken kunde - eller kan - hantera.Ord, känslor, handlingar och tankar bildar en melodi, mer avslöjande än orden i sig själva någonsin blir, och mitt bland dessa ord kan du hitta dig själv där du inte vill bli hittad - kan andra hitta dig där du inte vill bli hittad. Att göra sitt inre synligt för världen har sitt pris. Du vet att jag vet. Vi är alla mer transparenta än vi tror.
Jag vill dig inget illa.
Du betyder lika mycket för mig oavsett.
Förlåt.
5 kommentarer:
Många gånger har jag läst dina texter och uppriktigt frågat mig: Är du jag? Du beskriver så tydligt det vad mina senast dagar bestått av. Att skydda sitt jag bakom en falsk kamuflering när jag inte vill bli hittad där jag i sanning är. Men själen skriker och protesterar, att dölja sitt inre har också sitt pris.
Hej på nytt! Har varit dåligt med fotograferandet när kameran är trasig och plånboken lika så! Hejar på dig att du ska få stipedie:) Jag har svårt med de här bokstäverna som ska skrivas, tänk på att jag har skriv och lässvårigheter!!
Hej Anonym! Nej, mig veterligen är jag inte du, men tydligen är vi rätt lika! *ler* Ja, att dölja sitt inre har verkligen sitt pris, likaså att blotta det för en inte alltid så välvilligt inställd allmänhet. Du får gärna skriva till mig någongång om du vill - mailadressen finns i vänsterkolumnen. Ha det bra!
Kajsa, du gör mycket väl ifrån dig med skrivandet och bra musiktips ger du också! *ler* Tack för påhejningen, och en fortsatt trevlig helg!
Jag har många hål i mitt pussel. Desto längre jag lever desto mera ser jag hur ofärdigt och ofullständigt det är. Ibland har man ett hål som aldrig verkar kunna lagas, ibland rivs ett lagat hål upp igen, ibland märker man att man lagt fel och får riva och bygga om och ibland blir det hål i pusslet på ett ställe där man aldrig hade förväntat sig. Men en dag faller alla bitarna på plats. Oj vad jag längtar efter den dagen!h. CatarinaM http://bloggen.fi/catarinam
Pussel utan ramar är knepigast tycker jag, och där det inte finns någon "modell" för hur motivet borde se ut. Fattas det dessutom flera bitar uppstår lätt förvirring, för att inte tala om när hälften av pusselbitarna ligger under bordet eller bakom soffan... eller ve och fasa, kommer från ett helt annat pussel! ;-) Nåja, vi får hoppas att "motivet" klarnar någon dag, för alla och envar!
Skicka en kommentar